torsdag 9 september 2010

Nytt sjalförsök och positiv uppdatering

Igår kastade jag på (cast on) en Saroyan med det upprepade garnet efter misslyckandet med echo flower och det gick lite bättre.

Jag gjorde lite annorlunda från mönstret. Stickade 7st ökningar, 4 raka + 1 ökning + 1 minskning + 4 raka, 7st minskningar. Jag tror det blir rätt bra. Här på bilden är den inte blockad och jag har inte fäst några trådar så den rullar gärna ihop sig. Men det ska fixas när jag kommer hem igen. Jag ska till Stockholm och hälsa på min allra käraste syster och fira vår födelsedag och sedan vidare till Falun för att hälsa på pappa i urskogen.

Bladen på den här sjalen gillar jag verkligen och funderar på om man skulle kunna göra något annat kul med dem...



Lite personligt
Jag vet att jag nog lät rätt uppgiven i förra inlägget men det känns lite bättre nu när jag insett att jag kan slappna av och inte behöva tänka på plugget mer. Bara koncentrera mig på att ta hand om mig själv! Jag känner mig faktiskt riktigt duktig idag för jag har lagat mat, riktig mat (potatismos med ungsbakad falukorv), för första gången på ett tag, diskat efter mig och A's son och städat golvet :)
Och igår var jag ute och gick med mina nyinköpta promenadstavar, ni vet sånna som pensionärerna har.. Men det är bra, för då tränar jag även överkroppen när jag är ute och går och om jag ändå ska ut är det bäst att passa på att få ut mesta möjliga av promenaden.

Det värsta är att när jag mår lite bättre, så får jag dåligt samvete och tänker att jag kanske inte behöver vara sjukskriven ändå, för nu mår jag ju bättre.. och så oroar jag mig för att någon (vem denna någon är vet jag inte riktigt) ska se mig och tänka - "Hon verkar ju inte så deppig, vad ska hon vara sjukskriven för? Hon är säkert bara lat" ..  Suck! Jag blir så trött på mig själv ibland. A försöker få mig att inse att det faktiskt är BRA att jag mår bättre, att jag inte ska ha dåligt samvete, att jag inte bara är lat. För jag mår ju inte direkt bra, bara bättre.

Jag måste låta det ta lite tid och inte bara rusa in i ett nytt jobb eller nya studier på en gång jag mår liiite bättre. Jag måste se till att jag mår BRA först!

Så, lite mer positiv i dag alltså :)

Jag uppskattar verkligen alla stöttande ord och kramar! Kram tebax ;)

Ps. Det har nu gått ett tag sedan min besöksräknare tickade över 2000 -strecket men jag hoppas kunna sno ihop en utlottning när jag är tillbaka från resorna. Jag har lite handspunnet garn som jag har tänkt lotta ut så håll utkik!

7 kommentarer:

  1. Japp, sådär är jag med vilken sjukdom somhelst; spyr som en kalv hela natten men när jag mår lite bättre framemot lunch kan jag börja fundera på om det verkligen är nödvändigt att vara hemma... Vad är det för mekanismer som styr där, kan man undra!
    Så se till att må bra ordentligt, precis som du skriver, innan du ger dig ut i djungeln igen!

    SvaraRadera
  2. Jag vet precis hur det är! Pressa inte dig själv för mycket bara. Ta det lugnt och låt dig få den tid du behöver. Det är viktigt.

    SvaraRadera
  3. Så bra att du mår en aning bättre. Men ta det lugnt och var rädd om dig! Det tar tid att "komma tillbaka" - jag vet. Det gläder mig att du har fint stöd runt omkring dig. Och sjalen blir ju jättefin!
    Kram, Maria

    SvaraRadera
  4. Davids kommentar efter han läste detta var att vi var så lika. Jag tänker ju precis likadant. Som att man inte kan njuta av att ha en riktigt bra dag liksom...

    Sjalen är ju samma jag har hållt på med i en halv evighet, det kanske är dags at sticka lite på den igen :-)Den är verkligen sååå fin, jag älskar också löv-kanten.
    Jag saknar dig, KRAM!!!!

    SvaraRadera
  5. Jag har också pensionärsstavar... kan verkligen inte med att använda dem fast jag vet att det är bra =)
    Jag ska nog sova lite på mitt mönster, men om det inte sker ett under misstänker jag att jag kommer fatta lika lite imorgon =P
    Grattis på födelsedagen förresten! Hurra Hurra!

    SvaraRadera
  6. Jag har gåstavar. Jag är ingen pensionär. ;-D De är visserligen rätt dammiga eftersom jag kommit av mig med mina promenader. Men de Finns! :-)

    SvaraRadera
  7. Jag vet precis vad du menar, jag hr också varit där... Ta hand om dig och försök släppa de där dumma tankarna, även om det är väldigt svårt. Kram!

    SvaraRadera